Idag var en sån där dag igen - inga symptom. Jo, lite trött. Men inga ömma bröst eller illamående. Jag hoppas att det kommer igång igen snart. Även om jag har förstått att jag ska vara glad om jag slipper må dåligt, men att må dåligt är ju samtidigt lite av ett bevis på att nåt händer där inne. 

Nu vet 3 personer på "min sida". Känns som att det räcker så. Tänkte inte berätta nåt för mamma och pappa än. Jag gillar att ha det lite för mig själv...